mammaamu

Nu är jag lite efter i planeringen men jag ska försöka komma ikapp.
Nästa ämne för mig att upplysa er om är mina rädslor och jag kan väl säga att jag är nog som de flesta föräldrar rädd för att mina barn ska råka illa ut på ett eller annat sätt. Ibland kan jag vakna av att ha haft mardrömmar som är riktigt hemska och som jag upplever ibland som verkliga, men tack och lov så är det endast drömmar.

En rädsla som jag har det ganska jobbigt med är spindlar. Jag har spindelfobier och jag kan bli helt hysterisk om jag ser en spindel i lägenheten. Den måste ut med vilka medel som helst och jag har det väldigt jobbigt med att själv ta ihjäl dessa varelser, men jag gör det om jag måste.  Det är ganska synd om dem om de befinner sig i min närhet.

Varför jag har den rädslan ska jag förklara för er som inte vet. En dag när jag kanske var i fem års ålder så lurade min kära storebror och hans kompis Tomas ut mig i skogen. De klädde av mig naken och band fast mig vid ett träd. De hade samlat spindlar i en burk som de så snällt satte på min nakna kropp. Jag skrek som en galning och mamma hörde mig och kom farandes in i skogen och befriade mig från dessa hemska varelser.

Ja det var ju ett pojkstreck från killarnas sida fast nog så väl elakt, eller hur?