Tar det lite pö om pö...

Nu hinner jag inte riktigt med uppdateringen av den där tema-listan som jag så fint lagt ut på min blogg. Livet består just nu av det mest underbara arbete som finns. Jag trivs och njuter av varje dag och jag är verkligen glad och lycklig över det. Jag må vara lite tjatig om detta men så känns det för mig.

Snart inväntar jag att min lilla prinsessa ska komma och hälsa på sin mormor med sin kära mor och far. Det ser jag fram emot i massor. Jag hoppas det inte är så kallt när de kommer så vi kan strosa omkring med barnvagnen, eller rättare sagt så blir det väl att lill mormor får köra runt och stolt visa upp det lilla knytet. Jag längtar verkligen tills de kommer hit.


Bilden är tagen av Studio GJ Lannér


Nu är det den 8 december och dagens tema är: ett ögonblick...

Jag har så många ögonblick som jag kan skriva om men det finns ett som jag aldrig någonsin i mitt liv kommer att glömma och det är när mitt älskade och äldsta barnbarn föddes. Jag hade den stora förmånen att få vara med under förlossningen. Ni må tro att mamma mu var orolig men samtidigt så lycklig. Allt gick så bra och Sandra var så otroligt duktig, ja även pappa Fredrik. Jag försökte hålla mig passiv och jag frågade flera gånger om de ville att jag skulle gå ut och vänta, men båda två ville ha mig där. Min upplevelse var att de kände sig trygga med att jag fanns där.

Jag stod vid sängen och masserade Sandras ländrygg för att lindra smärtan medan Fredrik fick stå vid andra sidan och hjälpa till med allt det andra....efter ungefär fyra timmar så var lillemans huvud ute och hans ansikte var vänt mot mig...han vred lite på huvudet och titta mig rakt in i ögonen. Jag upplevde att det ögonblicket varade hur länge som helst och mina ögon fylldes av lyckotårar och min kropp översköljdes av ett lyckorus. Jag var den som såg han först och det berättar jag ofta till honom. Det ögonblicket var bland det lyckligaste i mitt liv och jag är så glad att jag fick vara med om detta mirakel.



Jag har tyvärr inga gamla bilder på mitt kära barnbarn men här sitter han och håller sin lilla kusin Joseph.
Casper är så snäll och go, omtänksam och bara så underbar! Mormor älskar dig!

Jag älskar alla mina barnbarn lika mycket men det ögonblicket jag upplevde med honom var magiskt och det kommer det alltid att vara. Tack älskade dotter och pappa Fredrik för att jag fick vara med och uppleva detta mirakel.

Må gott alla goa!

Kommentarer
Postat av: mia

Nu ska jag berätta något för dig, du får vara lycklig, hur mycket som helst, det är du verkligen värd.

Vilket fint ögonblick, jag som är så blödig fick en tår eller två i ögat.

Kram å ha en fin Fredag.

2010-12-10 @ 09:02:18
URL: http://desperatahemmafrun.blogg.se/
Postat av: Elisabeth

Tack Mia! Jag kan gråta än idag när jag berättar om det magiska ögonblicket. Kram

2010-12-10 @ 23:05:42
URL: http://mammaamu.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0